Oktober?

Tänk att de här bilderna är tagna i oktober! För såhär har vi gått klädda idag, i tunn (i N's fall pyjamas-)tröja. Hög klar luft, 18 grader varmt, knallblå himmel och vindstilla. Finns det något bättre väder? Ibland älskar jag faktiskt hösten.

Och såhär blommar det fortfarande i rabatten - som vore det högsommar.

Ur led är tiden...

Snickisar

 

Jag hittade så söta snickarbyxor i manchester till N på en loppis. Här leker han passande nog i dem utanför snickarboden. (Så här ser snickarboden ut på insidan om någon blir nyfiken).

Så här ser snickisarna ut på insidan - tjusigt och mjukt fodrade i rutig flanell.

Äppelkompott med kardemumma, kanel och vanilj

Äppelkompott är en rätt trevlig och väldigt enkel efterrätt såhär i äppeltider. Jag kokar skalade och tärnade äpplen mjuka med socker. Inget vatten tillsätts, så man får koka försiktigt i början och röra ordentligt så att det inte bränns i botten på kastrullen. Jag smaksätter med kanel, vanilj och en hel del malen kardemumma, det är supergott till äpplena. När äppelbitarna mjuknat mosar jag en del med en gaffel i kastrullen och låter en del vara hela. Serveras varm med kall gräddmjölk.

Nu är det höst va?

Istället för blommor

Nu är det inte så mycket blommor kvar i trädgården, men det finns ju annat levande som kan bidra med lite färg i stugan. Alla röda bär till exempel!

Lingon!

Till min stora glädje upptäckte jag att det växer lingon bakom stugan, alldeles nere vid sjön. Det är inte klokt vad skogen bjuder oss på godsaker som vi inte ens ansträngt oss för att förtjäna! Jag menar att det man pysslar med i trädgårdslanden ändå känns ganska välförtjänt när man väl får njuta frukterna av sitt jobb, men det som skogen bidrar med får mig verkligen att känna mig bortskämd. Jag och N plockade en skål full som nu ligger i frysen. En kall vinterdag ska jag plocka fram dem så att vi kan njuta dem halvtinade med varm tjinuskisås...det är något av det godaste jag vet!

 

Marockansk kikärtssoppa

Dagens lunch blev en kryddstarkt soppa som jag brukar bli sugen på när det börjar bli lite svalare ute. Receptet har jag hittat på inspirerad av en soppa som jag åt när J och jag var i Essaouira i Marocko då jag väntade N. Sötman från aprikoserna funkar så himla bra tillsammans med syran från citronen och hettan från harissan. Och späckad med nyttigheter är den!

1 gul lök, hackad

3 vitlöksklyftor, finhackade

1 bit ingefära, finhackad

½ tsk spiskummin

½ tsk kanel

½ tsk harissa

1 burk tomater

1 burk kikärter

Saft och skal från en halv citron

7,5 dl grönsaksbuljong

ca. 10 strimlade, torkade aprikoser (helst osvavlade)

Hackad mynta och koriander

Turkisk yoghurt

Hacka gul lök, vitlök och ingefära och fräs det i olivolja. När det mjuknat tillsätts spiskummin, kanel och harissa och får snabbt fräsa med. Häll i buljong och tomater och koka en kvart. Tillsätt aprikoser, mynta, koriander, citronsaft och -skal och sjud tills aprikoserna är mjuka. Häll därefter i kikärtorna och låt dem bli varma. Servera med turkisk yoghurt och extra harissa till den som vill ha extra styrka.

 

N jobbar hårt vid skärbrädan.

Citron- och limelemonad

 

I eftermiddag ska N och jag hem till min syster J och hennes pojkar och fika och leka. Kusin K är N's stora idol så han är väldigt peppad. J avslöjade att hon redan har bakat bullar men eftersom jag också ville bidra med något till fikat så blandade jag ihop en flaska lemonad. Just nu är jag lite beroende av hemlagad lemonad, jag blev det efter att jag drack det på en vietnamesisk restaurang i somras och insåg hur gott det var till kryddstark mat. Eller för den delen som en alkoholfri drink. Eller till fikat istället för saft. Eller till...ja det mesta!

Jag kokar en sockerlösning på hälften socker och hälften vatten, låter den svalna och blandar med pressad citron och lime och spär med vatten. Vilka proportioner man tar beror på hur söt och stark man vill ha den, men jag tycker det ska vara rejält med både socker och citrus. Jag blandar gärna i några myntablad också, så blir det lite mojitosmak. 

Nu hoppas jag bara att J har is i frysen, för det måste man ju ha till.

Pappas pojke

Fast till min lycka inte lika mycket längre! Jag är så glad att N's värsta pappighet har börjat lägga sig och att jag till och med kan bli efterfrågad ibland. Det är liksom inte så roligt att mötas av "Nej! Pappa!" när man tar upp sin lilla älskade unge på morgonen... Men jag förstår honom...den där pappan han har är ju rätt underbar.

Kantarellsoppa

En varm kantarellsoppa, det ger lite höstkänsla det, inte sant? Jag lagade den här på ungefär hälften hälften av gula kantareller och trattkantareller eftersom de står sida vid sida utanför huset och jag inte kunde låta bli att plocka av båda sorter. Men det funkar ju med vilket som, även om trattisarna ger lite kraftigare smak. 

1 liter kantareller

1 gul lök

3 msk vetemjöl

1 liter vatten

1 grönsaksbuljongtärning

1½ dl crème fraiche

1 msk vermouth

1 msk pressad citron

Hackad persilja

Salt och peppar

Hacka löken ganska fint och kantarellerna grovt. Fräs löken ett par minuter i smör och låt sedan kantarellerna fräsa med i några minuter till. Pudra över mjölet och rör runt ordentligt, tillsätt sedan lite av vattnet och rör tills allt mjölet löst sig helt innan du häller i resten av vattnet. Lägg i buljongtärningen och låt soppan koka ca. 20 min. Tillsätt sedan crème fraiche och mixa soppan slät med mixerstav. Smaka av med vermouth, citron, salt och peppar. Strö över hackad persilja.

 

Och ja...så här ser det alltså ut där trädgården övergår i skog...