Fast till min lycka inte lika mycket längre! Jag är så glad att N's värsta pappighet har börjat lägga sig och att jag till och med kan bli efterfrågad ibland. Det är liksom inte så roligt att mötas av "Nej! Pappa!" när man tar upp sin lilla älskade unge på morgonen... Men jag förstår honom...den där pappan han har är ju rätt underbar.
åh vad fina bilder du tar! kram.
SvaraRadera